Loverose

Det är en ganska stor omställning att börja studera från att ha varit mammaledig. Jag vill fortfarande göra alla saker jag gjorde innan jag började studera. Vara med barnen, få tid med Lars, prommenera med Linda och Leila, vara på baysång och mötesplatser, träffa andra vänner, hälsa på släkten, fota massa, scrappa m.m. Sen ska man få tid till allt som har med skolan att göra + att jag vill börja träna. Gymkortet på Stil blev så vansinnigt dyrt efter att de renoverats så vi funderar nu istället på att kanske införskaffa ett träningsredskap (kan inte namnen på maskinen vi vill ha.. visslar och tittar bort) för de pengarna i stället. Då kan man ju både träna när tillfälle ges samt att båda kan träna. Får se om det blir något sånt efter flytten. Är mycket saker som vi är sugna på.

Första skolveckan har varit både rolig och intensiv. Mycket att göra från start, så nu gäller det att inte ligga på latsidan och skjuta upp saker. Men ni som känner mig vet nog att jag brukar vilja göra sakerna så snabbt som möjligt. Har gjort någon uppgift, läst några böcker och haft lite grupparbete redan. Var rätt många i klassen som hade barn sen tidigare också så det var roligt.

I veckan har vi sålt bort lite barnartiklar som vi inte använder nå mera. Gick ganska snabbt att få dem sålda. Redan samma dag hade vi blivit av med saker för 600 kr och nu är vi väl uppe i ca tusenlappen. Tänk vad mycket skräp man har..*blink* Sen har vi även gjort oss av med en ranglig bokhylla och varit till Kronan och slängt lite saker.

Nu i fredags var Linda och Elis samt Leila, Martin och Edwin här och hälsade på. Var roligt! Nova trivdes då med att ha kompisarna över på besök. Åt lite fruktsallad och hade trevligt.

Lördagen började inge bra. Hade ont från ca 6 på morgonen till ca två på dagen. *ajaj* Sen när det väl gett med sig sov jag ett tag. Sen var vi och handlade lite och efter det var jag ute med barnen en sväng innan det var dags för sängen.

I dag söndag ringde jag och väckte Linda (sorry) för att få lite sällskap på en förmiddags prommenad, hon tackade först nej till erbjudandet, men efter att hon piggnat till lite kom hon på andra tankar. Och tur var väl det, är ju såå trist att gå runt sjön själv.

En extra tanke går i dag till min sambos morfar som i går påbörjade cellgiftsbehandling. Han är nu 92 år gammal och inne i sista fasen i sitt långa liv. Han lider både av leukemi och kol. De har inga förhoppningar om bättring utan de har satt in denna behandling enbart för att förkorta hans lidande.

Inga bilder på barnen denna gång heller..SORRY! Jag vet, ska fota! Men det har helt enkelt inte blivit av denna vecka.

Kram på er alla.