Loverose

Oj nu har det gått ett tag igen... ibland känns det inte som att man har så mycket vettigt att skriva och då är det lätt att man låter bli. Nu har skolan börjat lite smått i alla fall. Vart en heldag på skolan igår.. blev lite planering och blev bjuden på frukost och lunch. Det är inte helt fel. Fick "Dillstekt sjötunga" till lunch, tyckte att det lät väldigt läskigt till en början, men var faktiskt väldigt gott. Detta innebär att flickorn nu börjat på förskolan ordentligt igen. Vilket går väldigt bra. Nova är inte alls ledsen nå mera. Jag är verkligen glad att vi tog oss tid att ge flickorna och speciellt Nova en mjuk start nu innan allvaret kommer igång.

Linda och Martin har fått en liten kille. Grattis gumman, kan knappt vänta tills vi ses. Har inte varit förbi ännu pga att vi varit lite förkylda, men det är på väg att gå över nu.

I helgen har vi varit en sväng till Kalix och pappa har hjälpt oss att att fixa upp våran gamla bil inför försäljningen. *Tack för hjälpen pappa* Den kanske blir såld i kväll.. *håller trummarna* Sedan fick Nova en del presenter när vi var i Kalix och sedan har vi sålt en del grejer också. Har sagt de förr men säger det igen: Det är sååå skönt att rensa upp hemma. Sälja eller slänga saker får oss att må bra. Sometimes less is more


Helgen som kommer ser ut att vara fullbokad. Blir en tripp till IKEA, sedan ska min sambo fiska en sista gång innan säsongen är över och på söndag tänkte vi kanske bjuda på lite fika hemma hos oss till de som vill komma. Får återkomma med det vill först känna att förkyldningen är på väg att släppa ordentligt vill ju inte smitta ner någon.

Idag ska jag ta en promenad upp på stan för att köpa nya galonvantar åt Wilma. Hennes vantar har en tendens att försvinna på förskolan för att hon tar av sig dem ute och sen kommer de bort. Tror jag ska försöka satsa på en väldigt stark färg så att fröknarna inte kan missa dem ute.. hehe.. alltså inte svarta eller mörkblåa som alla andra på förskolan verkar ha. Då är det inte så lätt att andra råkar ta med dem hem av misstag heller. Blir att köpa salva åt Wilmas fot också. Har varit till distriktsköterskan och läkare med henne och de är lika ställda som mig över hennes fot. Låter inte som att de tror att det är ett insektsbett nå mera för det är ju ca 2,5 månad som hon fick det och de vägrar försvinna. Ska i alla fall pröva en starkare kortisonsalva nu igen och är det inte bätte om en vecka ska vi återkomma och då får vi väl se vad de säger.

Till sist måste jag bara visa mamma hur stor våran Dalia egentligen är. Saken jag håller upp är lika stor som en femkrona så blomman är större än min hand! Blomman är verkligen fin, var värd att vänta på. ;-)