Loverose

Efter att vi kom hem från Turkiet började jag att springvikariera inom skolan och förskolan. Vilket jag inte alls tyckte var speciellt kul. Att dagen innan inte veta i fall jag fick något jobb, vart jag skulle jobba och hur länge. Jag var väldigt trött under hösten och kände mig väldigt stressad att att "jobba" så här. Sen att det bara regnade och regnade och regnade hela hösten gjorde inte det hela mycket bättre. Sen i slutet av oktober kom jag till en underbar förskola där jag trivdes superbra. De tyckte även om mig jätte mycket. Och i samband med att jag började springvikariera på denna avdelning mer och mer eftersom deras nyinsatta resurs blivit sjukskriven fick jag större och strörre förhoppningar om att eventuellt få arbeta någon vecka på samma ställe. Och så blev det en dag när jag jobbade där kom rektorn in och sa att den personen som egentligen skulle gått före mig på tjänsten tackat nej till den och hon undrade därför om jag ville fortsätta där. Jag fick ett långvik från 15 november - 22 december. Jag var superglad! Helt överlyckligt. Fantastiska kollegor.. härlig barngrupp. Jag kunde inte bli nöjdare. Sen när det började närma sig jul blev jag mer och mer nervös om att börja springvikariera igen. Har varit så skönt att ha ett schema att följa. Men just innan jul ringer rektorn och frågar om jag vill fortsätta! Så nu går jag på ett långvik från 9 januari - 31 mars. <3 Är så nöjd och jag har förhoppningar om att få fortsätta till sommaren då behovet finns och ingen för tillfället ligger på företrädeslistan. Så jobbfronten har sett bra ut! Jag trivs som bara den och känner att jag får möjlighet att göra det jag vill.